Blogg - Följ min vardag

Jan
17

Mycket vill ha mer...

Mycket vill ha mer...

Jag är nu halvvägs in i min träningsvecka. För varje gång jag kommer ner hit så känns det som vi tagit ett kliv framåt. Även fast jag alltid får träna på grundläggande saker speciellt de första dagarna så är jag närmre vad Nicole vill se och jag vill känna för den delen!

Eftergift och tempokontroll är grundläggande. Egentligen är det enkla som vi gör varje dag. Om vi sedan gör det i passage jobb eller i bara vanlig trav det varierar. Just att vara så noggrann som Nicole är med dessa grundläggande saker gör verkligen skillnad. Enkelt är det dock inte. Låter så men icke... 

Jag har nu varit i deras system i ca 5år och känner att jag känner mig väldigt hemma i det. Men som alltid oavsett vad man tränar så är det skillnad att träna själv eller att ha en tränares ögon på sig. Så inte konstigt att man vill stanna flera veckor och få mer träning, men vardagen måste gå vidare hemma. Så en vecka får det bli denna gång.

Nicole passar mig. Hon är lugn men precis i sina kommentarer och har hela tiden en tanke framåt. Vad är det som behöver förbättras idag för att det ska bli bättre imorgon. 

Denna gång så känner jag att Dokki känner sig tryggare och mer tillfreds. Både i och utanför träningen. Han börjar bli mer världsvan och dessutom är det nog bra att han får åka utan sin ständige resekompis Biggles. Nu får han klara sig själv vilket han gör galant!

Ni vet nog alla hur hästar blir när de reser tillsammans. Efter ett antal mil i transporten är de bästa polare och oskiljaktiga! Men som sagt Dokki tar allt med ro denna gång utan sin gamla mentor Biggles!

Min plan är att träna på under januari och februari och sedan åka till Italien i mars och göra den första starten för året. Det blir då utomhus vilket känns bra att komma igång med tidigt. Fördelen med Italientävlingen är att de har två veckor i rad. Samma tävlingsplats två helger efter varandra. Blir ett bra test inför säsongen hur vi ligger till.

Inspirationen man har efter att ridit här nere under dessa dagar är på topp. Hans Peter, Edward och deras beridare Marieke rider ett antal hästar under dagarna och den ena hästen är bättre än den andra. 

Det är väldigt roligt att ha möjlighet att följa utvecklingen på deras hästar. Den ser man tydligt eftersom jag kommer med någon månads mellanrum varje gång. Som t ex en sådan häst som Toto Jr. Den såg ut som en fin 3 åring första gången jag såg den, men inget extra alls. Nu när den är 5 år har den blommat till en av världens bästa 5 åringar vill jag lova. Självklart har den talang men det är träningen den fått som format den, inget snack om det. 

Dessa tre fantastiska ryttare rider väldigt lika. Stora krav på sina hästar men aldrig över gränsen och med hästens bästa i tanken hela tiden. Otroligt proffsigt och som sagt väldigt inspirerande!

Karin åkte hem till Ågesta igår vilket gör att jag tar hand om Dokki själv. De verkar undra här hur jag ska klara det, de är vana att Karin har koll på allt, vilket jag har också för den delen:-). Men hemma finns inte tiden att göra det själv så ska bli roligt att få ägna tid åt Dokki även utanför ridningen. Man får passa på när tiden finns! Man lär sig mycket om sin häst i stallet. 

Ibland tror jag många tänker att ryttare på toppnivå inte kan så mycket om själva skötseln av hästen. Jag kan garantera att vem av toppryttarna man än frågar så kan de allt om foder, lastning, klippning osv. Det krävs för att nå toppen. Något att tänka på för den yngre generationen. Bara att jobba hårt både på hästen i ridhuset och bredvid hästen i stallet!

Idag var det en ledig dag. Dokki fick ett par långa promenader. Glad att det inte är lika kallt här som hemma. Även fast de alla tittade på mig idag när det började snöa och sa, typical Swedish weather!

   


Posted in: | Tags: | Comments (0) | View Count: (1909)

Post a Comment